Soon becoming live!

Om man inte har någon Do Not Disturb - skylt får man göra en själv.

Så våra kära vänner, familjer och bekanta. Nu har resan kommit till sitt slut och the Coast to Coast Tour 2009 är snart över. Idag var vår sista dag här i San Francisco och den spenderades på en tandemcykel genom city, förbi Fisherman's Warf och över Golden Gate. Sadlarna på denna fantastiska 8-växlade duocykel var inte de bästa. I efterhand var det kanske inte så smart att cykla bakarna ömma inför morgondagens 11-timmars flygning. Men planeringen på denna resa har aldrig varit vår starka sida. Men trots det oplanerade har vi upplevt en massa. I form av en lista ska vi nu sammanfatta denna magiska Coast to Coast Tour. Listan beskriver inte hur mycket vi sett och gjort, men är ett bra axplock, så att ni vet vad ni ska fråga om när vi kommer hem. 

På den här resan har vi...

- blivit stoppade av polisen

- blivit tvångssuttna i Australiens största snäckskal

- fått känna på en riktig pistol

- ätit griskött från heaven (bättre än något oxkött)

- kört fast i snön och blivit "räddade" av ett gäng skotergubbar

- blivit erbjuden medical marijuana för magen (vi hade inte ont i magen!)

- sett Mr. President Obama i Washington DC

- bevittnat krogslagsmål i Nashville

- sett soluppgången i Grand Canyon

- spelat bort pengar i Vegas

- haft en ljuvlig jul i Hollywood med två nya vänner

- räknat in tolvslaget 3 sekunder innan alla andra i San Francisco

- cyklat tandem mitt i San Francisco

- blivit nekade att köpa alkohol i Meetpacking pga ID-tvång

- kört 1040 mil när beräkningarna hemma blev 500 mil

- uppfunnit road trip-lekar

- upptäckt Mr. Glenn Campbell

 

Och så en sista väglek, kallad Topp 5 listan: de fem bästa upplevelserna utan inbördes ordning:

Sofia

1) ätband i Las Vegas. 

2) första skidåket i Breckenridge på nysnö. 

3) Obama. 

4) Träffa Cherry och co. i Vicksburg. 

5) Tolvslaget i San Francisco.

Anna

1) Elvis Graceland. 

2) Någon vägsträcka någonstans mellan några städer jag inte kommer ihåg, men jag var lycklig. 

3) Tolvslaget i San Francisco. 

4) Julafton i Hollywood. 

5) Att se Jay Z på Jay Zs New York klubb.

Även om besvikelserna varit få under resan har vi ändå några, dock inte fem. Sofia hade hoppats se någon True Blood kändis men hon fick en tröja istället. Anna trodde att hon såg Alexander Skarsgård vid ett tillfälle, men det var kändishysterien hon led av. Sofia hoppade till på stolen, men inte mer än så. Sofia är också besviken att både hon och Anna (!) försov sig till Gospelmässan i New Orleans...dock en anledning till att behöva återvända!

Anna har också två saker hon är besviken över, det ena är att Starbuckspersonalen fortfarande inte förstår henne när hon säger att hon behöver mycket "space in the cup for the milk". Det blir fortfarande ingen plats för mjölken. Hon är också otroligt besviken att hon inte fick ta foto på Las Vegas-skylten...dock en anledning till att behöva återvända!

Så snart våra vänner kommer vi hem, och är inte bara en digital blogg längre. Nä, vi kommer live och vi är jätteglada båda två (men inte så solbrända). Så medan vi flyger till er får ni hålla till godo med dessa bilder.

Puss och Kram (snart live!)

Vi cyklade två mil idag, det känns i baken och i bilsjälen.

Sista hoppet framför Huset Fullt-huset.

Att vi lämnat tillbaka Andy hindrar inte oss - back on the track.

Berra och Berra on the road.

Här har Anna tagit ett foto på sista uttaget...Sofia fick ta ut för Anna har glömt sin nödkortskod.

Vi lämnar Andy, men vi är glada ändå. hej hej!

När slutet är en början

Efter en fantastisk dag på högtidliga Kodak Theater och Universal Studios gav vi oss vidare till nästa place. Santa Monica, "det nya Beverly Hills", blev vår destination. Vi kan nu utnämna vår värsta upplevelse på hela resan.

Det började med att vi körde runt i SM och upplevde allt mycket fint och påkostat. Vår penga-radar började reagera så när vi äntligen hittade ett boende för, fortfarande dyra, 70 dollar tog vi det utan att blinka. I efterhand skulle vi nog blinkat en extra gång. Våra grannar var uteliggare och andra skumma människor. Vi vaknade flera gånger under kvällen då det utspelade sig skumma affärer utanför dörren. Att säga att rummet var äckligt vore en underdrift. Vi åtgärdade detta så gott vi kunde med munskydd (tack Kristina), heltäckande klädsel och att inte nudda nått i rummet. Vi är inte så kinkiga vid det här laget, men det här var för djävla äckligt!

Klockan 07.30 dagen efter (när det ljusnat) gav vi oss snabbt vidare och satt helt tysta i bilen i hela tre timmar. En fruktansvärd natt  vi aldrig kommer glömma och aldrig återuppleva. Vi tog en dag för återhämtning vid havet i en liten by som heter Pismo. Den natten sov vi till havsbrus och i rena lakan.

Efter detta gick resan till vinets mecka i USA -Napa Valley. Eftersom vi är svenskt fostrade ville vi inte ta bilen och åka på vinprovning utan hittade istället ett vintåg som hade dagsutflykter. Resan inkluderade en kort vinprovning i väntahallen, en fördrink i en tågsalong och senare en tre-rätters i "gourmet"-vagnen. Det var ingen billig mat, men Gud så gott! Sofia har inte varit så lycklig sedan ätbandet i Las Vegas. Anna har också till sin förtjusning upptäckt att hon börjat bli lite av en vinnjutare, Pinot is the favorite!

Så nu är vi så till slut framme vid målet för denna resa (eller hela resan har i sig varit målet, men slutmålet), San Francisco. Vi har nu lämnat av vår kära Andy på uthyrningsfirman och om vi känner honom rätt är han redan ute på nya äventyr. Mandy ligger väl i förvar nedpackad i väskan. Ikväll väntar glitter och glamour i SF´s största gaykvarter. Vi hoppas på ett härligt, glatt, glittrande nyårsfirande som start på ett lika härligt, glatt och glittrande 2010!

Till er alla ett fantastiskt gott nytt år!

Puss och kram

Gott nytt år från Pier 39. Vi tog en öl 15.00 (ert 00.00).

"Va fan e sjölejonen?". Tydligen har de gett sig av efter 20 år. Antingen var det en storm som gjorde att de försvann, eller var de "fed up" av alla turister.

Sofia hänger löst i San Francisco.

Turisterna duggade tätt vid Lombard Street, så även vi.

Vårt sista farväl av Andy. Må han rulla i många mil. Vi tog honom genom 1040 mil (vi trodde att resan skulle bli 500 körda mil).

Sofia njuter av god mat och gott vin på Napa Valley-tåget.

Vi båda njöt av Cosmopolitans på samma tåg.

Den fruktansvärt hemska Santa Monica-natten. Även när allt är misär har nöden ingen lag.

Men det var ändå lugnt, Anna hade satt en stol under dörrhandtaget, det har hon sett att man gör på film.

Universal Studios... pick a city, this is it!

Fascinerande när Annas hajskräck sitter så djupt att hon blir rädd för en prototyp av Hajen.

Vi hittade Västerbottenost i LA!

Vi har kört in rätt i smeten, det vill säga rakt in i Hollywood. Anna är frivillig LA-körare och har kört med bravur på de 8-filiga motorvägarna. Sofia är Mandy-tolkare och dödavinkeln-hjälpare. Vi är alltså ett fantastiskt team.

I Hollywood har vi mött upp gamla resebekanta Niklas och Stefan (kända från New Orleans och Washington) för julfirande. Dagen inleddes med kändis-tour runt om i LA. Själva touren kan diskuteras och även att det kallas kändistour, men vi fyra roade oss själva. Största behållning från denna tour måste ändå vara den berömda Toaletten. Anna hade i förväg hört att touren skulle inbegripa Michael Jacksons toalett. Vi var alla något tveksamma till detta och då Anna vet med sig att hon ibland missuppfattar detaljer (eller läser det hon vill) så var även hon tveksam. Det visade sig vara den offentliga George Michael-toaletten vi fick se och ta kort på. Vi har också vandrat längs Rodeo Drive med målet att se riktigt kända kändisar julshoppa. Vi var alla beredda med kamerorna: linsskydd av, extra batteri i fickan och blixt avstängd. Vi har också tagit många kort på eventuella kändisar men inte ett enda på en riktig kändis. Hollywood-turen resulterade i 500 riktigt dåliga bilder på buskar, garageportar och medresenärer. Anna tog 498 av dessa, Sofia tog kort på huset i Fresh Prince i Bel Air och Toaletten. Anna kan eventuellt ha sett Jack Nicholson, men är tveksam till detta då hon inte tror att han kör bil själv (Sofia är också tveksam eftersom Anna också sagt sig sett Jennifer Lopez's mamma 30 min innan). Anna got starstruck minst sagt.

Nordligare breddgrader ställdes in på GPS:en och turen gick till julbordet på IKEA. Det belv gravad lax och swedish meatballs med lingondricka. Fantastiskt gott och mättande, men bästa köpet var ändå Västerbottenosten från IKEA-shopen. Där inhandlades också sill och knäckebröd till kvällsmaten.

På vägen hem fimpade vi GPS:en (inspirerade av våra medresenärer som kört genom hela USA utan) och riktade blicken mot Hollywood-skylten. på vår tidigare tour hade guiden sagt att man inte kunde komma närmre än 5 mil ifrån pga självmordrisken, många kämpande skädespelare som inte lyckats har tydligen hoppat från bokstäverna. En information som genast ledde till diskussion om vilken bokstav man skulle välja att hoppa från. Men eftersom det står på vår check-lista att vi skulle försöka komma så nära som möjligt var vi tvungna att försöka komma inom en mils radie i alla fall. Det slutade med hoppbilder strax nedanför i solnedgången. När vi sedan körde därifrån åkte vi förbi en hundrastningspark och där såg vi ingen mindre än dr O´Malley från Greys Anatomy! Upptagna med denna kändisspotting var vi tvungna att vända bilen och kolla på honom en gång till och ja det var verkligen han.

GUUUUUUD! Vi var tvungna att pausa eftersom värsta polisdramat utspelat sig runt vår byggnad. 5 polisbilar och en helikopter! Men nu är de borta och vi har låst dörren. LA LA LA.

I alla fall på vägen hem köpte vi resten av tillbehören för att kunna laga ett svenskt julbord, typ. Vilket vi också gjorde och vi hade även julklappsutdelning. Det hela var mycket trevligt och vår jul blev faktiskt en av de bästa med nya roliga vänner. Kvällen fortlöpte med den traditionella juldrinken Fidel Castro och när den var slut hittade vi en hel hink kyld öl som lämnats kvar i biljardrummet. Snacka om bra julklapp. Sen blev det öl och biljard för resten av slanten. Natta-maten bestod i år inte av risgrynsgröt utan chips och cola från automaten.

Imorgon är en stor dag, kanske till och med större än julafton. Vi ska till Kodak Theatre och Universal Studios. Det blir en dag helt i filmens tecken som sig bör i Hollywood. Annas årliga Oscarsgala-tittande kommer nå nya dimensioner efter att hon kommer ha suttit i alla stolar i hela Kodak Theatre. Sofia nöjer sig med att sitta i samma stol som Meryl Streep.

Puss och kram och från oss båda till er alla God Jul och god fortsättning!

På plats i tour-bussen. Längst fram ser ni Conan O'Brian (aka Stefan).

Första "kändis"-bilden taget av Anna Axelsson. Vi vet inte vad det är eller vem det är.

Här är också ett "kändishem" taget av Anna Axelsson.

I denna bil sitter en kändis tror Anna Axelsson.

Ännu ett kändishem taget av Anna Axelsson.

Detta kort tog Anna, för att killen i keps hade kunnat vara han i Backstreet Boys.

Huvudattraktionen under touren - George Michael-toaletten. Taget av Sofia (Anna har också tagit kort på detta, men 20 otydliga).

LA LA LA LA LA LA!

Det här var det närmsta man kunde komma enligt guiden...

...men så här nära kom vi!

Tada!

Stefan med juldelikatesser.

God Jul!

God Jul Anna, Sofia, Niklas och Stefan! önskar Tomten!

Och så här glada blev vi av Tomtens present.

Sofia satte bollen...det är sant (men man kan ju se det på blicken).

God fortsättning!

Anna blev jätteglad av Kodak Theater.

Ett måste om man rest genom hela USA med en plånbok med texten "Bad Mother Fucker".

Swedish tourist, aka Swedish Photo Terorrist.

Livin' Life!

Summering av dagen: Sofia har köpt en lila gubbkeps och Anna har köpt en stråhatt.

Slutsats: Vi lever livets glada dagar!

Puss och kram

Sofia redo to rock 'n rolla!

Anna gör ett partytrix.

I'm still standing.

Another hard day.
Sofia in action.
Åhhh vad vi är söta. Sofia ser dock lite proffsigare ut i sin lagon stora dräkt, men som ni ser är Anna ändå nöjd för sin extra stora dräkt.

Sunny on sundeck.
God Jul önskar Sofia (och Anna bakom kameran)!

Sen åt vi kvällsmat...

Busy doing Nothing

Efter en körning från Las Vegas till San Diego har vi nu nått västkusten och solen. Största delen av vår körning är nu gjord och vi har känt på två världshav. Det känns bra.

Vi bor i Pacific Beach på Banana Bungalows Hostel -ett sunkigt men fantastiskt socialt och trevligt ställe precis vid stranden. Vi börjar varje morgon med kaffe på sundeck och fortsätter dagen på samma ställe oftast i framstupa-sidoläge med ansiktet mot solen. För första gången på den här resan har vi också tillgång till frukt och grönsaker i affärerna. En väldigt skön tillgång efter att ha löst en all-you-can-eat-all-day-buffet i Vegas (frukost, lunch, middag och efterrätt till allt och allt enligt Vegas-principen more is more).

Vi har inte hunnit kolla in downtown än eftersom vi har fullt upp att göra ingenting. Kanske imorgon. Kanske surfa imorgon. Kanske springa längs havet. Eller kanske inte göra något alls.

Puss och Kram

Rout 66 -precis som på guideboken!

De tre musketörerna på 66:an.

Vårt häng Banana bungalow (Anna käkade en banan när hon tog detta kort, humor).

Vårt andra rum här. I det första var det möss...

Utanför vårt hem.

Vårt frukost, middag, och hela dagen-häng.

Kvällshäng.


Senare kvällshäng med beer pong.